Jaha, då har jag satt mig på ett norrgående tåg för att med start vid midnatt ställa upp i ännu ett Ursvik Ultra. Via diskussionsforum och bloggar har jag fått utmärkta löpande banrapporter, och årets 75 kilometrar lovar halka i form av packad snö och is, en del blöta partier där man lär trampa genom [...]
Jag har gett upp, och återsett en kär gammal vän. Under ett halvår har jag använt mig av ett digitalt anteckningsprogram, i mitt fall evernote. Det fungerar alldeles fantastiskt utmärkt för att samla all möjlig typ av digital information som man hittar än här och än där, och som annars ligger och skvalpar på tusen [...]
På senare tid har jag kört en hel del träning med kettlebell, eller гиря, det gamla ryska redskapet med vilket man kan göra väldigt nyttiga, och flera ballistiska, övningar. Höft, rygg och djupa magmuskler tackar och blir starkare. För ultradistanser är det kanonbra. Och så är det riktigt svinjobbigt, vilket jag gillar — så långt man [...]
Härförleden sprang jag långtur längs Skåneleden. På väg ner från Romeleklint, i morgonljuset, kom ett av de där ögonblicken: stegen är lätta, tysta men kraftfulla; andningen är jämn och kontrollerad; rörelsen genom landskapet har ett drag av tyngdlöshet; för en kort stund håller ingen som helst tanke medvetandet i arrest. För mig är detta den [...]
Att packa sin ryggsäck, och tillsammans med andra ultrafreaks ge sig ut på ett riktigt långpass med paus för fika och lunch hör till livets stora njutningar. Årets GAX-träningspass på 50 km blev dessutom en betydligt bekvämare historia än förra årets expeditionsartade snöpulsningshistoria. Årets rutt gick från Lunds C längs Hardebergaspåret till Skrylle där några varv [...]
Den här bloggen har visat sig vara en av världens sämst uppdaterade. Och eftersom tre fjärdedelar av det lilla som jag har skrivit här ändå har handlat om marathon- och ultralöpning — och jag dessutom är försedd med ett kraftigt överskott av personlig integritet och följaktligen inte har något som helst intresse av att vända [...]
En man ligger på sin dödsbädd, inrymd i en specialbyggnad utanför Glyptoteket i Köpenhamn, och ska snart begravas på Assistens Kirkegård. Eller snarare: en docka, föreställande, eller möjligtvis, ”föreställande”, Claus Beck-Nielsen — utan citationstecken? — den danske författaren med mera. Eller möjligtvis: ”författaren med mera”. Eller snarare: hans identitet, vad nu det är, eller: en [...]
… som behärskar stadens rum en onsdagsförmiddag runt klockan elva. — Jag har nu påbörjat mitt två terminer långa nygamla liv som student, på 50 procent. Tack till: lärarlyftet. I studierna gör jag en paus för att göra ett ärende på stan, och inser att jag inte på väldigt, väldigt länge har rört mig på [...]
… de internationella storloppens antites: ett trettiotal tappra själar, skruttiga men hjärtliga priser, halvtaskig banmarkering här och var, men med trevliga och sympatiska funktionärer och en oemotståndlig charm av anti-trend och med imponerande uthålliga 31 år på nacken. Jag är helnöjd med 3:13:35: det är vad jag kan just nu, utan någon vidare fart i [...]