Vaxduksboken

… som behärskar stadens rum en onsdagsförmiddag runt klockan elva. — Jag har nu påbörjat mitt två terminer långa nygamla liv som student, på 50 procent. Tack till: lärarlyftet.

I studierna gör jag en paus för att göra ett ärende på stan, och inser att jag inte på väldigt, väldigt länge har rört mig på stan en icke-semestervardag på dagtid. De kontorstidsarbetande människorna som jag ser med morgontrötta ögon eller i olika grader av eftermiddagsslumrande på pendlingståget, lyser med sin frånvaro. I stället får jag nu en påminnelse om hur alla andra ser ut: pensionärer, håltimmesslafsiga tonåringar, forskare och universitetsanställda, studenter, föräldralediga med barnvagnar, pensionärer, alkoholister och diverse annat löst folk som rör sig i staden vid denna egentligen högst normala tidpunkt.